dont think u know me.

Då var det lördag. I går hade jag praktik i tre timmar och man var ju inte på topp om man säger så... Classe verkade nöjd. Är det ens´möjligt? Antagligen missuppfattade jag honom, vi får väl se på måndag. Läste just nemeths blogg där hon skrev om hur lite folk vet om en. Det är rätt sjukt egentligen. Har gått smid i snart tre år och ingen vet vem jag är, så känns det iaf. Visst, jag valde smid istället för spei just för att jag ville ge mig själv en nystart. Slippa mina gamla sk vänner och allt skit. Börja om på nytt, träffa nya människor och få vänner för MIG den jag ÄR. Det gick väl sisådär. eller inte alls. är man inte sigsjälv i skolan så går det ju inte så bra. eller hur? jag menar alla som känner mig vet att jag  inte är den som sitter tyst sur och själv. mina nära vänner förstår inte vad fan eller vem fan jag snackar om när jag kallar migsjälv blyg. när jag säger att jag är tyst i skolan och att jag inte bjuder på mig själv för tre öre. det är inte jag. dessvärre verkar folk tro det. är man vrekligen skraj att skaffa sig nära vänner när man vet hur det kan gå? när man vet hur man blir lämnad för ett val. för ett gymnasieval?

Deep shit. jo det får väl bli så ibland.
ytligt är det nya djupa brukar jag säga. för att det är lättare att få bort saker från ytan än från djupet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0